Jag höll f-n på att dö!

Förra veckan när vi va i Grekland hände en riktigt otäck grej.
Det låter kanske inte så hemskt till en början en låt mig förklara.
Jag satte i halsen.
Det har vi säkert all gjort nångång så man harklar till och får maten
att hamna där den ska men denna gång kände jag inte ens att det va
något som kom fel utan jag bara slutade andas...
Jag kunde verkligen inte varken få in eller ut luft.
Jag stirrade på Peter och hoppades på att han skulle förstå hur allvarligt
det var och det gjorde han som tur va.
Han sprang direkt runt bordet och lyfte ut stolen med mig på och gjorde Heimlich-metoden.
Det funkade inte första gången så han gjorde det en gång till och då funkade det
inte heller så han gjorde det en tredje gång och tack o lov så funkade det då.
Det va bland det värsta jag har varit med om!!!
Hade han bara varit på toaletten så hade jag dött med säkerhet!
Jag kunde ju inte göra ett skit och alla andra stod helt handfallna...
 
Vi googlade på det här sen och det är tydligen mycket vanligare än man tror
att man dör på det här sättet.
Peter känner 2 stycken som har fått sätta livet till genom att "sätta i halsen"
och jag har flera vänner som känner folk som har dött på det här viset.
Dessutom stod det att man har 2-3 tryck på sig att få upp maten sen är luften i
lungorna slut och det finns inget som kan "putta" upp maten som har fastnat.
Peter körde ju 3 ggr på mig så vi får tacka som fan att luften räckte till.
 
Tack min älskade blivande man för att du räddade livet på mig!
Och förlåt för all oro och sömn du har missat när du har legat på nätterna
och tittat på mig och oroat dig efteråt.
Jag lovar att jag ska försöka låta bli att göra så igen.
 
Livet har fått en helt annan betydelse nu.
Jag har mått och mår ganska dåligt emellanåt när jag tänker på vad
som höll på att hända.
Jag ska verkligen ta vara på varenda sekund av livet för man vet aldrig hur länge
man får vara kvar på denna jord.
Nu förstår man hur skört livet är.
 
Jag älskar min blivande man så otroligt mycket och efter den här upplevelsen
så är vi bundna till varann resten av våra liv!
 
Min hjälte, min ängel, mitt allt! ♥

Kommentarer
Postat av: C

Åhh gumman, fy så hemskt!!!
Vilken sabla tur att du hade blivande maken i närheten....
Livet är verkligen skört :-(

Tur att allt gick bra!!
Ha det så bra på resan :-D

2013-07-21 @ 20:56:55
URL: http://carusasviktblogg.wordpress.com/
Postat av: Lena

Tack! Ja, det va fruktansvärt otäckt! Men jag lyckades ha det bra på resan iaf :-)

2013-08-08 @ 10:43:41
URL: http://lenaslilla.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0