lenaslilla

När Peter kom hem i fredags så hade han köpt blommor.
Dom va jättefina, mycket finare än dom jag fick på alla hjärtan dag...
Han hade även köpt 3 cider och en flaska vitt vin.
O sen säger han att han har en sak till...jag blev skapligt förväntansfull...
Jag har önskat mig en ring att ha på höger hand läääänge och det har jag verkligen sagt till honom.
Tycker att när man firar 5 år så är det dags...tyckte jag redan lätt vid 3 år...
O då säger han:
Vi ska gå ut o äta nån kväll när vi är barnfria.
WHAT??? Ut o äta?? Bara det?? Va fan!!!
Vi har aldrig varit ute o ätit på restaurang (förutom när vi har varit utomlands) så visst är det dags
och en bra och mysig "present" men det va ju inte det jag önskade mig el hade hoppats på!






Blommorna va verkligen jättefina!

Vi pratade lite om det igår och Peter säger att han är rädd att det ska bli fel och att jag inte ska tycka om ringen.
Fel storlek är ju inga problem för det är ju bara att byta.
O då sa jag: om du nu vet att det är en av mina högsta önskningar så förstår jag inte vad problemet är?
Vill du inte göra mig glad?
Då sa han: Klart jag vill! Vi kan åka och titta ut en imorron!
Hmm, jag vill ju att han ska vilja ge mig en inte va med och välja själv...
Min morgongåva jag "fick" när jag skulle gifta mig med Henke va jag o köpte själv...
Han va inte ens med och fattade inte att jag skulle ha en morgongåva överhuvudtaget...
Vill ju nångång känna mig så mycket värd att jag får en ring.
Men jag lär ju få vänta...5 år...hur länge ska jag behöva vänta...
Snyft...